Idag känns allt skit och jag hatar allt och jag har aldrig varit såhär ledsen förut och jag intalar mig själv att allt är lugnt, va fan, inga problemos it´s cool osv. Men sanningen är den att en sekunds tanke eller en bild, en plats, en låt, en doft, en kvarglömd tröja kan göra så att jag gråter så jag skakar och ögonen är röda och kliar och jag kan inte sova och vill inte äta och jag vill helst bara ligga och dö men måste tvinga mig att göra saker, att stiga upp, att springa en tur trots att klumpen i halsen är så stor att jag har svårt att andas. Jag intalar mig själv att allt löser sig, men hur ska det göra det när vi båda fumlar runt? Ingen vet vad som händer och hur vi känner och vad vi ska göra och vad vi borde göra. Så vi gör det vi absolut inte borde göra och det river upp ännu fler lager av mitt hjärta
och jag är bara så jävla, jävla tom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar